Mamma carlzone

Det var en gång i Örsundsbro, en liten by med själ och ro,
där doften av deg låg i luften som vår.
Hon stod där i sitt lilla kök,
med mjöl på kinden och ett hjärta mjukt,
hon sa: "Jag har en idé – vi viker pizzan i två!"

Mamma Carlzone, drottningen av deg,
hon trolla' fram en smak som aldrig blev seg.
Hon fyllde dem med kärlek, ost och salami,
hela byn stod i kö för en varm calzone-armé.
Mamma Carlzone – från Örsundsbro,
hon skapade magi med bara mjöl och tro.

[Vers 2]
Folk kom från Enköping, Uppsala med,
"Har du hört om kvinnan som bakar med fred?"
Hon log och sa: "Det handlar om balans,"
och snurra sin deg som i en matromans.
Och när ugnen sjöng – då stod världen still.

Mamma Carlzone, drottningen av deg,
hon trolla' fram en smak som aldrig blev seg.
Hon fyllde dem med kärlek, skinka och tomat,
det var som att himlen låg på hennes fat.
Mamma Carlzone – från Örsundsbro,
hon bakade drömmar vi aldrig glömmer så.

Och när solen går ner över gamla bron,
hör man sången från hennes calzone-saloon.
Med ett glas must och ett hjärta som ler,
vi minns den kvinna som gav oss mer.