Sigma Signe nattlinne

**Vers 1**
Sigma Signe i sitt nattlinne, rosa som en skam
Med Yatzy, katten som inte ens går att spela på, helt lam
Emanuel Blod står där, lika tyst och grå
Två bleka skuggor, en enda jävla sårbar duo
**Refräng**
Sigma Signe, så jävla lik Emanuel Blod
Två spöken i natten, men ingen ser dem stort
Rosa och katter, det är hennes enda grej
Men spelberoende? Nä, inte ens där får hon nåt med sig
**Vers 2**
Fanny sitter där och undrar, varför så tråkigt liv?
Inget spel, inget rus, inte ens en jävla kniv
Signe bara flinar, med sin katt som inget gör
Med Emanuel vid sin sida, som knappt ens stör
**Refräng**
Sigma Signe, så jävla lik Emanuel Blod
Två spöken i natten, men ingen ser dem stort
Rosa och katter, det är hennes enda grej
Men spelberoende? Nä, inte ens där får hon nåt med sig
**Brygga**
"Men kom igen," säger Fanny, "våga ta en chans
Livets spel är öppet, och du kan hoppa fram"
Men Signe bara stirrar, med tomma jävla ögon
För hon vet att inget spel kan rädda henne från skuggan
**Refräng**
Sigma Signe, så jävla lik Emanuel Blod
Två spöken i natten, men ingen ser dem stort
Rosa och katter, det är hennes enda grej
Men spelberoende? Nä, inte ens där får hon nåt med sig
**Outro**
Så Sigma Signe vandrar, i sin rosa mardröm till nattlinne
Med Emanuel som en spegelbild, i en värld utan minne
Och fast Fanny skriker, är Signe tyst och still
För i hennes värld finns inget spel, bara en tom jävla rill.