Jakob, Det Är Kallt

*Vers 1:*
Jakob och Adam, kompisar från dag ett
På skolgården var dom alltid som ett team, så rätt
Adam i sin rullstol, Jakob sköt honom fram
Tillsammans var dom oslagbara, två mot alla, inga gränser fanns
*Pre-Chorus:*
Men en dag gick det fel, ja du vet hur det kan va
Jakob tappade greppet, allt gick så snabbt, du kan gissa vad
De flög genom luften, rätt ner i snön
Och där låg fröken, hon såg ut som en gammal dröm
*Refräng:*
"Jakob, det är kallt," sa Adam med ett flin
Mitt i kaoset, mitt i allt, ingen skrek, ingen grin
"Jakob, det är kallt," var allt han kunde säga
Och dom båda låg och skratta, kunde inte mer va me’ det
*Vers 2:*
Fröken, hon reste sig upp med en suck så lång
Jakob tänkte "jävlar", nu är det nog kört en gång
Adam låg där, och det enda han sa
"Jakob, det är kallt", och dom båda började garva
*Pre-Chorus:*
De kunde inte sluta, snön i deras hår
Fröken såg sur ut, men vad brydde de sig om det för?
Vänskap, det är sånt man inte kan förklara
När livet går åt skogen, då finns det ändå skratt att spara
*Refräng:*
"Jakob, det är kallt," sa Adam med ett flin
Mitt i kaoset, mitt i allt, ingen skrek, ingen grin
"Jakob, det är kallt," var allt han kunde säga
Och dom båda låg och skratta, kunde inte mer va me’ det
*Brygga:*
De sa inget mer, för de visste vad de hade
Vänskap som håller, oavsett vad som kan hända
Och där i snön, mitt i allt, fann dom nåt större
Kanske är det just så man hittar dom bästa stunder
*Refräng:*
"Jakob, det är kallt," sa Adam med ett flin
Mitt i kaoset, mitt i allt, ingen skrek, ingen grin
"Jakob, det är kallt," var allt han kunde säga
Och dom båda låg och skratta, kunde inte mer va me’ det
*Outro:*
Så nu minns dom dagen när allt gick så snett
Men det enda de tänker på är hur kul det var rätt
"Jakob, det är kallt," ja, de orden blev kvar
För ibland är det de små stunderna som gör allt underbart