Elliots Kamp

[Verse]
Elliot i lumpen, kastar granater så starka,
I striden mot ryssen, hans gevär det bara brakar.
Men på nätterna, med flaskan i sin hand,
Hör röster som säger, "förgör fienden i vårt land."
[Verse 2]
Livets väg är brant, han kämpar mot sin plåga,
Med alkohol i ådror, men glimtar av det som vågar.
Utstött från fleras famn, ensam men så glad,
För i hans drömmar är han, en soldat av stål så rad.
[Chorus]
Elliot, du är hjärnan i krigets storm,
Hör röster som viskar i nattens form.
Från flaskans kant till stridens brand,
Du kämpar ensam på ditt eget land.
[Verse 3]
Hans hormonstinna år, i uniformens sken,
Skjuter fram i eld, mot en fiende han ej ser igen.
Med varje kula, med varje skärpt sitt sinne,
Fångar han en bit av sitt gamla livs minne.
[Verse 4]
I natten strörs vinets droppar på hans tomma glas,
Hör ekot av viskningar, som bryts som metall i kras.
Med varje slurk han tar, mot mörkrets kant,
Känner han stor, fast utstött från sitt land.
[Chorus]
Elliot, du är hjärnan i krigets storm,
Hör röster som viskar i nattens form.
Från flaskans kant till stridens brand,
Du kämpar ensam på ditt eget land.