[Verse 1] Amanda sitter vaken Fingrar på sitt glas Skakar bort en tanke Som aldrig riktigt dras
Max har samma vana Flaskan somnar sist Dricker bort en vrede Som ingen annan visst
[Chorus] Amanda Jag ser dig i tystnaden När du glömmer hur man andas ut Max Du drunknar i kvällarna Fast du bara vill ta dig ut Två hjärtan på botten av varsin natt Som tror att de måste va starka Fast Amanda och Max Ni är mer än ert ras
[Verse 2] Han tappar sina timmar På ett kontor som frös Chefen sa "vi hörs väl" Men alla dörrar slöts
Flickvännen packa väskan Sa "jag klarar inte mer" Max stod kvar i hallen Med tomma armar Tomt begär
[Chorus] Amanda Jag ser dig i tystnaden När du glömmer hur man andas ut Max Du drunknar i kvällarna Fast du bara vill ta dig ut Två hjärtan på botten av varsin natt Som tror att de måste va starka Fast Amanda och Max Ni är mer än ert ras
[Bridge] Hur slutar man springa När benen bara går Hur säger man "jag orkar inte" Utan att känna skam i varje spår
[Chorus] Amanda Jag ser dig i tystnaden När du glömmer hur man andas ut Max Du drunknar i kvällarna Fast du bara vill ta dig ut Två hjärtan på botten av varsin natt Men kanske är morgonen ändå fatt Amanda och Max Ta en sista klunk Och låt den va slutet på allt som höll er tungt
A zene stílusa
Nordic piano ballad, slow build from fragile solo keys and intimate male vocals into a warmer second chorus with soft strings and distant pedal steel; subtle brush kit and low bass swell in verse two, leaving space for breathy, close‑miked storytelling, ballad