maher
v4
@christian andersson
maher
v4
@christian andersson
Dalszöveg
Vers 1
På Masthuggskajens kant satt en man med sitt skratt,
hans namn var Maher, en go gubbe, lite glatt.
Han sjöng om livet, om prickekorv och fred,
och muttrade: “Shoof, vad världen är skev.”
Han vinkade åt måsarna, tog sig en klunk,
i fickan låg en ostkrok, halvt uszkut och sunk.
Men hjärtat var varmt, och blicken var mild,
Maher log stort som ett barn, lyckligt vilt.
Refräng
Och han sjöng:
Åh Maher, vindens broder, havets son,
utan strumpor, utan skam och utan ton.
Han ropade: Shoof! till vem som ville höra,
och visade kalsongerna – för livet är en ära.
Vers 2
Han tyckte om sossarna, “det ska va rätt och rakt,”
sa Maher, när han viftade med brödpåsen han bak’t.
Men BG fick han rysningar av, så han vred sig i knät:
“Skapelsen är stor nog, jag klarar mig rätt.”
Han köpte prickekorv på kredit och charm,
och bjöd främlingar på smörgås med armen varm.
“Livet är för kort för att vara korrekt,
det är sånt där petigt som gör mig defekt.”
Refräng
Och han sjöng:
Åh Maher, vindens broder, havets son,
utan strumpor, utan skam och utan ton.
Han ropade: Shoof! till vem som ville höra,
och visade kalsongerna – för livet är en ära.
Mellanspel, talat i halvviskning:
Och om natten, när vinden går genom hamnens sår,
kan man höra Mahers steg, och se hans glada spår.
Inte mycket på fötterna, men själen är stor,
och under månen glimmar hans kalsongers broderade ord.
Vers 3
Ibland när regnet faller och skymningen står still,
kan man ana hur Maher ler bakom fönsterrutans sill.
Med prickekorv på tallriken och kärlek i hans blod,
ropa: “Uszkut! Världen är vacker, trots allt som gör ont.”
Han drar upp sina kalsonger, som flagg i vind,
och folk skrattar, men Maher – han är fri som ett barn, ett skrin.
För livet är en visa, och han tar varje vers,
utan strumpor, utan oro, genom tid och univers.
Refräng – sista
Och han sjöng:
Åh Maher, vindens broder, havets son,
utan strumpor, utan skam och utan ton.
Han ropade: Shoof! till vem som ville höra,
och visade kalsongerna – för livet är en ära.
Ja han visade kalsongerna…
för livet är en ära.
På Masthuggskajens kant satt en man med sitt skratt,
hans namn var Maher, en go gubbe, lite glatt.
Han sjöng om livet, om prickekorv och fred,
och muttrade: “Shoof, vad världen är skev.”
Han vinkade åt måsarna, tog sig en klunk,
i fickan låg en ostkrok, halvt uszkut och sunk.
Men hjärtat var varmt, och blicken var mild,
Maher log stort som ett barn, lyckligt vilt.
Refräng
Och han sjöng:
Åh Maher, vindens broder, havets son,
utan strumpor, utan skam och utan ton.
Han ropade: Shoof! till vem som ville höra,
och visade kalsongerna – för livet är en ära.
Vers 2
Han tyckte om sossarna, “det ska va rätt och rakt,”
sa Maher, när han viftade med brödpåsen han bak’t.
Men BG fick han rysningar av, så han vred sig i knät:
“Skapelsen är stor nog, jag klarar mig rätt.”
Han köpte prickekorv på kredit och charm,
och bjöd främlingar på smörgås med armen varm.
“Livet är för kort för att vara korrekt,
det är sånt där petigt som gör mig defekt.”
Refräng
Och han sjöng:
Åh Maher, vindens broder, havets son,
utan strumpor, utan skam och utan ton.
Han ropade: Shoof! till vem som ville höra,
och visade kalsongerna – för livet är en ära.
Mellanspel, talat i halvviskning:
Och om natten, när vinden går genom hamnens sår,
kan man höra Mahers steg, och se hans glada spår.
Inte mycket på fötterna, men själen är stor,
och under månen glimmar hans kalsongers broderade ord.
Vers 3
Ibland när regnet faller och skymningen står still,
kan man ana hur Maher ler bakom fönsterrutans sill.
Med prickekorv på tallriken och kärlek i hans blod,
ropa: “Uszkut! Världen är vacker, trots allt som gör ont.”
Han drar upp sina kalsonger, som flagg i vind,
och folk skrattar, men Maher – han är fri som ett barn, ett skrin.
För livet är en visa, och han tar varje vers,
utan strumpor, utan oro, genom tid och univers.
Refräng – sista
Och han sjöng:
Åh Maher, vindens broder, havets son,
utan strumpor, utan skam och utan ton.
Han ropade: Shoof! till vem som ville höra,
och visade kalsongerna – för livet är en ära.
Ja han visade kalsongerna…
för livet är en ära.
A zene stílusa
West Coast Rap, Anger, Male Voice, 80-120 BPM
