Mörkret och ljuset

(Vers 1)
En pojke i skuggan, han lärde sig tystnad,
Farsans ord var hårda, blev en del av hans bröst.
Såg mamma falla, men ingen hörde skriken,
En värld av is, där kärlek var en tröst.

(Pre-Chorus)
Och han drömde om en plats, där vinden blåser fritt,
Där natten inte viskar om allt han har blivit.

(Refräng)
Men jag reser mig igen, genom mörkret, genom regn,
Varje sår, varje skugga, är en del av min refräng.
Och om världen vill mig ner, ska jag sjunga ännu mer,
För jag bär både mörkret och ljuset i mig.

(Vers 2)
De sa att blod är starkast, men lögner väger mer,
Systern log i skenet av en sanning som försvann.
Jag lämnade det huset, men spåren sitter kvar,
Ärren på min själ, de är kartan i min hand.

(Pre-Chorus & Refräng upprepas)

(Brygga – lågmält, innan kraftfullt lyft!)
Jag har sett de kalla nätterna,
Jag har hört de hårda orden…
Men ingen kedja i världen,
Kan hålla mig fast nu!

(Refräng – starkare!)
Jag reser mig igen, genom mörkret, genom regn,
Varje sår, varje skugga, är en del av min refräng.
Och om världen vill mig ner, ska jag sjunga ännu mer,
För jag bär både mörkret och ljuset i mig.

(Outro – akustisk, avskalat, nästan viskande)
En pojke i skuggan… men han hittade sitt ljus.