Konversationen med dåligt slut

(Vers 1)
Det var en gång en grabb med drömmar i sitt hjärta,
Han ville prata, men orden stannade i starten.
Stod där i hörnet, såg hur de skrattade,
Ögon som glimmade, men han kände sig skadad.
(Refräng)
Han ville bara vara med,
Men rummen var kalla, ingen hörde hans steg.
I skuggan av vänner, han stod där och såg,
Till slut blev det tyst, och han försvann som en våg.
(Vers 2)
Han försökte vara rolig, berätta sin historia,
Men rösterna svallade, som en gammal gloria.
Ingen lyssnade, alla var upptagna,
Hans hjärta klappade, kände sig bortglömd, försvann.
(Refräng)
Han ville bara vara med,
Men rummen var kalla, ingen hörde hans steg.
I skuggan av vänner, han stod där och såg,
Till slut blev det tyst, och han försvann som en våg.
(Bro)
En kväll blev mörk, allt som var kvar,
En grabb som drömde, nu försvann utan svar.
Kanske i nästa liv, får han sin röst,
Men nu är han tyst, som en förlorad tröst.
(Refräng)
Han ville bara vara med,
Men rummen var kalla, ingen hörde hans steg.
I skuggan av vänner, han stod där och såg,
Till slut blev det tyst, och han försvann som en våg.
Outro
Så tänk på de som kämpar i tystnadens hav,
Lyssna på dem, ge dem ett skratt och en grav.
För varje röst som tystnar, är en historia som dör,
Låt oss dela våra hjärtan, så ingen försvinner härför.