Svarta solenskrigare

ers 1
Från en liten stad där älven går,
där dimman vilar tung mot vår borg.
Sten mot sten, historia står,
vi bär den i blodet, i hjärtat, i slaget vi får.

Grön och vit i stridens brand,
vi står tillsammans, hand i hand.
Ett hjärta, ett lag, ett löfte kvar,
ingen faller ensam här.

Pre-Chorus
När portarna stängs, när domaren blåser,
hör våra steg — marken skakar, elden lågar.

Refräng
Vi är svarta solens krigare,
födda ur kamp, vi ger aldrig mer.
Bröder i strid, vi faller ej ner,
grönvita hjärtan — vi kämpar, vi lever, vi segrar här!

Vi är svarta solens krigare,
vikingablod i våra ben.
För stad, för lag, för brödraskap,
vi slåss tills slutsignalen bränns!

Vers 2
Bohus murar vakar än,
minnen av strider från förr och sen.
Samma hunger i våra blickar,
samma vilja som aldrig spricker.

Svett och smärta, blåmärksnatt,
vi reser oss alltid, gång på gång, snabbt.
För varje mål, för varje försvar,
vi är starkare nu än vi nånsin var.

Pre-Chorus
När publiken vrålar, när trycket slår,
hör våra röster — detta är vårt år!

Refräng
Vi är svarta solens krigare,
födda ur kamp, vi ger aldrig mer.
Bröder i strid, vi faller ej ner,
grönvita hjärtan — vi kämpar, vi lever, vi segrar här!

Brygga
Ingen ensam, ingen rädd,
vi bär varandra när benen är trötta, själen är svett.
Slag för slag, minut för minut,
detta är mer än en match — det är ett löfte, ett rop, ett beslut!

Sista refräng (extra tryck)
Vi är svarta solens krigare,
från älv till borg, från då till nu.
För bröderna bredvid, för färgerna vi bär,
vi ger allt — vi ger mer — vi ger aldrig upp, vi är här!

Outro
När mörkret faller och solen brunnit ut,
står vi kvar.
Svarta solen i vårt bröst.
Krigare. Bröder. Ett lag.