Råboms väghyvel

[Vers]
På landsvägen där dammet yr,
Står Råboms hyvel, stål som styr.
Med gnissel och kraft, så går den fram,
Gruset lägger sig som en mäktig famn.

[Refräng]
Råboms väghyvel, den skär så ren,
Gör vägen mjuk, som en dröm igen.
Varje sten, varje spår, den jämnar ut,
Grusvägen sjunger sitt eviga slut.

[Vers 2]
Gamla hjulspår, djupa som sår,
Men hyveln dansar, gör allt till vår.
Regnet må falla, och solen må bränna,
Men Råboms kraft kan alltid vinna.

[Refräng]
Råboms väghyvel, den skär så ren,
Gör vägen mjuk, som en dröm igen.
Varje sten, varje spår, den jämnar ut,
Grusvägen sjunger sitt eviga slut.

[Brygga]
Med järn i själen och händer av stål,
Den rullar fram över berg och dal.
Råboms hyvel, en hjälte i det tysta,
Ger hopp till vägar som annars skulle brista.

[Refräng]
Råboms väghyvel, den skär så ren,
Gör vägen mjuk, som en dröm igen.
Varje sten, varje spår, den jämnar ut,
Grusvägen sjunger sitt eviga slut.