Text
[Verse]
Morgonljus sprider sig över byn,
Med hammare i hand är jag redo till strid.
På takets höjd, där vinden biter kall,
Med varje spik och bräda, så sätter jag min pall.
[Verse 2]
Grannens tak är slitet, pappan är för tuff,
Men jag tar mig an jobbet, även när det blir ruff.
Med asfalt och filt, jag arbetar med konst,
För att skydda hemmet, från regn och åska strömt.
[Chorus]
På takets höjd, där drömmar blir till liv,
Med svett och möda, jag ger allt jag har att ge.
Från gryningens ljus till dagens sista strim,
Gör vi husen starka, så de kan stå emot vind.
[Verse 3]
Fåglarna sjunger oss till mod,
Med varje slag på spiken känns det som poesi.
Mina händer grova, min rygg känner smärta,
Men taket blir mitt tempel, där jag lägger ner mitt hjärta.
[Verse 4]
När skymningen faller och brisen känns mild,
Så ser jag över byn, med stolthetens bild.
Husen ligger tätt, med tak så trygga,
De vittnar om vårt slit, när vi tar oss an och lägger nya skuggor tätt.
[Bridge]
Regnet kan komma, åskan kan slå,
Men jag har gjort mitt bästa, det enda jag kan förstå.
På takets höjd, där vinden biter kall,
Där lämnar jag mitt märke, varje gång jag står och faller.