Letra da música
[Verse]
Vägen är lång och ensam, långt från hem och stad,
Rätar upp min slitna hatt, djupt i dalens blad.
Ser horisonten möta himlen, i nattens sista ljus,
Stegen känns som bly ibland, när hoppet är diffust.
[Verse 2]
Kvällens kyliga vindar, sveper över min kind,
Bland stjärnorna jag söker, en plats i denna vind.
Tider som har flytt förbi, sitter kvar som sorg,
Men ändå sjunger hjärtat, trots att vägen är så hård.
[Chorus]
Så svårt att leva, när livet vänder ryggen till,
De små stunderna av glädje är allt som lyser still.
Så svårt att leva, när ensamheten tar sin plats,
Men någonstans i mörkret, finns en gnista av min skatt.
[Verse 3]
Drömmar som vi älskade, dör i gryningens dis,
Jag ser dem flyga bort nu, som fåglar utan ris.
Men i mina darrande händer, bär jag minnen kvar,
Varje kärva kapitel, de smider min levnadsvar.
[Verse 4]
Vid den rostiga bron, vilar trasigt glas,
Minnen från en annan tid, där vi skratta, vi satt fast.
Men älvens kalla vatten, viskar om en ny rörelse,
Och trots att hjärtat brinner, söker själen en tröst.
[Chorus]
Så svårt att leva, när livet vänder ryggen till,
De små stunderna av glädje är allt som lyser still.
Så svårt att leva, när ensamheten tar sin plats,
Men någonstans i mörkret, finns en gnista av min skatt.