Han fångar hela världen

I Norrlands morgonljus, så vackert och rått satt han där envis som få -
Timmar blev dagar där ute på det blå.
Och till slut så nappade det - du lyste då

Du satt med kuben, natt efter natt
Du vände och vred tills färgerna dansade rätt i ett svep

(Refräng – )
För du ger aldrig upp, du ser alltid fram
Med nyfiken blick, du går din egen väg fram
För Wilmer har tagit studenten – fy fan va han är bra
Blå ränder i ryggen - redo att ta
hela världen med storm.
- Fy fan va han är bra

(Vers)
Du försökte som liten ta språnget mot skyn
”Det går inte!” skrek du med rynkade bryn.
Men vi visste redan då - att du skulle klara mer än någon kunde förstå.

(vers)
Du har stått där på Leos, varje kväll, varje helg
Byggt din väg, du klarar dig själv
Ingen genväg, ingen slump i dina spår
Och det finns inget tvivel - jag tror på dig mer än du själv kan förstå

(Refräng – )
För du ger aldrig upp, du ser alltid fram
Med nyfiken blick, du går din egen väg fram
För Wilmer har tagit studenten – fy fan va han är bra
Blå ränder i ryggen - redo att ta
hela världen med storm.
- Fy fan va han är bra

(Vers 4 – elversen)
Du valde el och du valde rätt spår
Med ledning och logik där du alltid förstår
Du får gnistan att tända, vet hur strömmen ska gå

(Refräng – sista gång med tryck)
För du ger aldrig upp, du ser alltid fram
Med nyfiken blick, du går din egen väg fram
För Wilmer har tagit studenten – fy fan va han är bra
Blå ränder i ryggen - redo att ta
hela världen med storm.
- Fy fan va han är bra

Du och Oliver, små gubbar vid bord
“En sillbit till?” – och ett rungande ord:
“Nej, fy fan!” – men du ville ändå
Smaka, förstå – alltid modig som få

(Orefräng - med tryck)
För du ger aldrig upp, du ser alltid fram
Med nyfiken blick, du går din egen väg fram
För Wilmer har tagit studenten – fy fan va han är bra
Blå ränder i ryggen - redo att ta
hela världen med storm.
- Fy fan va han är bra

[vers - lugnt och stämningsfullt]
Den som kliver upp i gryningen kämpar och följer sin väg
Han får största fångsten… och hela världen med