Vilgoat

Det finns en kille i kvarteret, alla känner hans namn,
Vilgot heter han egentligen men vil-goat är hans famn.
Med flaskan i sin hand och ett skratt som är snett,
han säger “bara en till” fast han redan är mätt.


Shot efter öl, ja han blandar igen,
men vaknar sen på morgon’n och svär på allt han känner.


Åh vil-goat, vil-goat, kungen av bar,
super hela natten men klagar varje dar.
“Huv’et bultar, aldrig mer!” säger han helt rätt och slätt,
men samma kväll är han där igen – het o fet och lätt förtäckt.


Han stapplar genom livet med stil och med mod,
lite rund om magen men han kallar det för god.
Självförtroendet glöder, ja han känner sig het,
även när spegeln skriker “brorsan, du är fet”.


Åh vil-goat, vil-goat, legenden är sann,
bakfyllans största fiende men också dess vän.
Han lovar och svär att nu är det slut,
men korken flyger av igen – ja, vi vet hur det går ut.


Så höj ditt glas för Vilgot, vår eviga get,
lite trasig, lite charmig, alltid het o fet.
Han klagar och han skrattar, ja sån är hans lott,
vil-goat i våra hjärtan – för evigt lite för gott