Ulf Ekdal och Färjan

[Verse]
Ulf Ekdal tar en sup, drar på nylonstrumpor strama
Klappar till sin hatt och känner kvällens kalla rama
Kors vad alla stirrar när han vinglar ner för trappan
Han ropar högt till världen, "Jag går vart vinden bär, min brud"
[Verse 2]
På färjan över Östersjön, där skratten ekar högt
Ulf dansar på de hala golv, det är där han är mest trygg
Men flaskan stjäl allt fotfäste, och världen snurrar runt
Han snubblar mot relingen, och kaptenen han blir bryskt förblund
[Chorus]
Åh Ulf, du vrider allas leenden, du klär dig glamoröst
Men fyllan tar kontrollen och du vet, det går ej löst
Du seglar genom natten, barfota på ditt vis
Med nylonstrumpor spända, är du kung i eget paradis
[Verse 3]
När natten övergår i dag, och båten når sin hamn
Då ligger Ulf på däck och flinar, hans blick är böljestrarn
Passagerare viskar, "Stackars själ vad har han gjort?"
Men Ulf han bara reser sig, med själen full av sånger stort
[Bridge]
Han lever för de stunder, då hans fotsteg lämnar spår
På färjans blanka däck där han till nylonstrumpan går
I varje vingligt steg, en visa om att vara fri
Med natten som en följeslagar, går han till sin symfoni
[Chorus]
Åh Ulf, du vrider allas leenden, du klär dig glamoröst
Men fyllan tar kontrollen och du vet, det går ej löst
Du seglar genom natten, barfota på ditt vis
Med nylonstrumpor spända, är du kung i eget paradis