mikael 9

Vi åker runt i Norr i en skåpbil full av korv,
avgassystemet hänger löst och bromsarna går hit och dit.
Mikael svär åt ratten: “MEN FÖR I HELVETE!”
Berit säger lugnt: “Håll käften och kör – vi säljer ju för fa’n!”

Det är salami och ölkorv, rökt korv så förbannat bra,
folk trängs som fan vid bordet – “Har ni mer av den där, va?”
Det droppar fett och svetten rinner, livet luktar rök,
men jävlar va det säljer när vi vrålar:
“KORV FÖR HELVETE, KOM OCH KÖP!”

Det blåser snålt som fan i Arvidsjaur i dag,
minus tretti grader och nån gubbe klagar rakt.
“Den här var för stark!” – “NÄ, det är du som är klen!”
Säger Berit glatt och bjuder på en bit igen.

Salami och ölkorv, rökt korv i ett lass,
Swish, kontant eller löfte – vi tar fan i mej allt som finns kvar i din plånbok, kom an!
Mikael tappar kniven, svär så marken skälver till,
men korven den är helig – den säljer vi som vi vill!


Vi har sovit i bilen, ätit korv i tre dar nu,
magen låter som en älg i brunst – men vad fan ska man nu?
När marknaden är slut och nån frågar: “Är ni trött?”
Då säger vi i kör: “JA FÖR HELVETE – MEN DET ÄR VÅRT LIV, FÖR GOTT!”

Salami och ölkorv, rökt korv – JÄVLAR VILKEN GREJ!
Mikael och Berit, vi kör tills bilen säger nej.
Så ser du oss på torget nånstans i norr igen,
skrik inte “hej” – skrik:
“TA TVÅ RINGAR TILL, FÖR FA’N!”

Vi åker runt på marknader…
(i snö, i regn, i helvete!)
…och säljer salami…
(och ölkorv!)
(och rökt korv!)
I Norrland – FÖR FAN!