Rigge och Boije - Jaktsäsong

"Rigge och Boije - Jaktsäsong"
(Vers 1)
Rigge och Boije, två gamla gubbar,
i Norrlångviken där inget nappar.
Fiskespöna ligger och samlar damm,
för havet är tomt, det ger inget annat än skam.
Boije har sitt kexiga knä,
men han står ändå, vilken kämpe han är.
Rigges tumme är sned, men gör sitt jobb,
när de jagar rådjur, ett väloljat mobb.
(Refräng)
Så nu skjuter dom rådjur, dagen lång,
styckar kött i en takt som en danslåtssång.
Norrlångviken, du fick ett nytt liv,
från fiskesorg till jaktens kliv.
(Vers 2)
Dom laddar bössan, det smäller högt,
i skogen ekar jakten, det känns så tryggt.
Boije haltar fram, men han har koll,
Rigge pekar ut spåret, de jobbar som troll.
I stugan doftar det gryta och stek,
rådjursmiddag, ett mästerverk helt perfekt.
Ingen tid att sörja det som gått förlorat,
Norrlångvikens hjältar har jakten bevarat.
(Refräng)
Så nu skjuter dom rådjur, dagen lång,
styckar kött i en takt som en danslåtssång.
Norrlångviken, du fick ett nytt liv,
från fiskesorg till jaktens kliv.
(Bridge)
Det är Rigge och Boije, två kungar av skog,
med en sned tumme och ett knä som är krok.
Men ge dom ett gevär och en skog att bestämma,
dom är oslagbara, det kan ingen lämna.
(Refräng x2)
Så nu skjuter dom rådjur, dagen lång,
styckar kött i en takt som en danslåtssång.
Norrlångviken, du fick ett nytt liv,
från fiskesorg till jaktens kliv.
(Outro)
Rigge och Boije, hjältar i vår trakt,
från fiske till jakt, deras nya kontakt.
Norrlångviken må va tomt på fisk,
men skogen ger liv, och det känns så visst!