Viktor och fäboden

[Vers 1]
Viktor, tjugo vårar ung,
Här i Kyrkbol, där släkten sjungit sin sång.
Fäboden hans arv, från far till son,
Ett liv i takt med naturens lag, ja visst är det så.

[Pre-chorus]
Han andas in doften av timjan och gräs,
En stillhet sänker sig, all stress den lämnas.

[Chorus]
Viktor och fäboden, en saga så sann,
Om kärlek till jorden, och himlen så grann.
Viktor och fäboden, en del av hans själ,
Här lever han fritt, här mår han så väl.

[Vers 2]
Kor som betar, i hagens gröna prakt,
Viktor han vakar, med blicken så vakt.
Mjölken den silas, i gryningens ljus,
En gammal tradition, ett livsval och ett löfte.

[Pre-chorus]
Han hör vindens viskning i björkarnas krona,
En melodi från förr, som han aldrig kan glömma.

[Chorus]
Viktor och fäboden, en saga så sann,
Om kärlek till jorden, och himlen så grann.
Viktor och fäboden, en del av hans själ,
Här lever han fritt, här mår han så väl.