Isak och Vägarna

[Verse]
På grusvägen vandrar han, med hatten på sitt hår,
Skorna bär hans steg, över gårdar och går.
Isak sjunger sina visor, de berättar vad han sett,
Om skogen och ängen där hans barndomsmärke blev sett.

[Verse]
Fjällens tysta rop bär sången till hans själ,
I timmerstugan väntar natten, stilla som en kväll.
Morgonens ljus som dansar, över fälten av hö,
Allt berättar historier om det liv han alltid höll högt.

[Chorus]
Isak älskar friheten, på vägar långt och vid,
Med gitarren som följeslagare, där tystnad tar vid.
Sången från hans läppar rör skogens gamla träd,
En bit av hans hjärta är i varje melodi han säd.

[Verse]
Vid älven sitter han ensam, med vinden i sitt bröst,
Lyssnar på vattnets sång, som stärker livets tröst.
Om kvällarna tänder han lampor, ser stjärnor i skyn,
Enkelt är hans hjärta, men hans längtan är ny.

[Bridge]
Med rådjuren runt knuten och månen högt i skyn,
Ser han sitt hem genom dimman, sitt hjärta fyllt av frid.
Där skogen möter världen, där finns hans röst och vår,
Isak sjunger evighetens sång vid livets klara spår.

[Chorus]
Isak älskar friheten, på vägar långt och vid,
Med gitarren som följeslagare, där tystnad tar vid.
Sången från hans läppar rör skogens gamla träd,
En bit av hans hjärta är i varje melodi han säd.