Vi håller linjen

Det blåser kallt i landet nu,
men vi håller varandras händer ändå.
För när livet blir tungt och dagarna grå,
är solidaritet det vackraste ord jag kan få.
På sjukhusen vakar vi, natt efter natt,
någon tar över när någon har tappat.
Vi bär varandra, som vi alltid har gjort,
i en tid när hjärtan ibland känns för stort.
(Refräng)
För vi håller linjen, när stormarna går,
när andra ger upp, så står vi ändå.
Med vänstern i hjärtat, med handen i hand,
vi bär välfärden fram, vi bygger vårt land.
När högern sparar på människors liv,
står Vänsterpartiet – och vi tar strid.
(Vers 2)
I klassrummen tystnar framtidens sång,
när lärarna kämpar, men dagen blir lång.
Jag tänker på allt vi har byggt genom år,
på röster som tystnar, men aldrig förgår.
Och där vänstern får styra, där börjar det gro,
en känsla av hopp, av tillit och ro.
För ingen blir fri när andra står still,
och rättvisa växer där människor vill.
(Refräng)
För vi håller linjen, när stormarna går,
när andra ger upp, så står vi ändå.
Med vänstern i hjärtat, med handen i hand,
vi bär välfärden fram, vi bygger vårt land.
När högern sparar på människors liv,
står Vänsterpartiet – och vi tar strid.
(Brygga)
Vi pratar om frihet, men glömmer ibland,
att ensam blir stark först med någons hand.
Det är där vi börjar, det är där vi bor,
i värmen av människor, i hoppet som gror.

Så vi håller linjen, så länge det går,
och även när natten blir kall och svår.
För jämlikhet, kärlek, för allt vi tror,
för människovärde, för rättvisa ord.
Vänstern står upp när andra går hem,
vi bygger framtiden – igen och igen.
Och när mörkret faller, tänds våra ljus,
det är vänsterns kraft, det är folkets hus.