Paroles
Vi kom med skratt i bagaget, med regnjackor och vin
Erika packade väskor, Piorna tog med sitt grin
Björn bar på bastuplaner, Nicke kom med stil
Micki med sin kamera, Rappe med musikfil
Fjällen låg där tysta, i dimma och i dis
Vi vandrade mot toppen, i regnets mjuka pris
Skorna blev till sjöar, men hjärtat höll sig torrt
För vänskap värmer bättre än solen nånsin gjort
Veckoslut i Norge, där tiden står på paus
Med vin och öl och hitster, i stugan som vårt hus
Vi sjunger under stjärnor, vi skrattar tills vi gråter
I goda vänners lag, där livet upplevs åter
Pia gjorde maten, Björn han tände eld
Nicke korkade flaskan, Erika fyllde glasen
Rappe satte spellistan, Micki tog en bild
Och fjället höll om stugan, som om det vore vilt
Vi bastade i tystnad, medan regnet öste ner
Och samtal som blev djupa, i brasans varma sken
Pia berättade drömmar, Micki torkade en tår
Björn han höll sin ölburk som vore den ett år
Veckoslut i Norge, där tiden står på paus
Med vin och öl och hitster, i stugan som vårt hus
Vi sjunger under stjärnor, vi skrattar tills vi gråter
I goda vänners lag, där livet upplevs åter
Och regnet föll som silver, på taket där vi var
Vi pratade om livet, om kärlek, hopp och drömmar
Rappe spelade låtar från tider som hunnit fly
Och Erika sjöng med, som om låten vore ny
Vi åt räkor med händer, med skalen på vår kind
Och Pia skrattade högt, med vin i varje vind
Nicke höll i skålen, Björn han tog ett kort
Micaela viskade “det här är det bästa jag gjort”
Hitster spelade klassiker, vi dansade i kök
Med strumpor på golvet, och hjärtan utan stök
Vi sjöng med till discolåtar och Highway to Hell
Och fjället höll sin andning, som vore det vår kväll
Veckoslut i Norge, där tiden står på paus
Med vin och öl och hitster, i stugan som vårt hus
Vi sjunger under stjärnor, vi skrattar tills vi gråter
I goda vänners lag, där livet upplevs åter
När morgonen kom smygande, med dimma över sjö
Vi låg kvar i våra sängar, njöt av kaffe och med bröd
Erika kokade ägg, Nicke tog en dusch
Björn han satt på trappen, njöt av naturens under
Vi vandrade igen, mot fjällens kalla topp
Med regnet som vår följeslagare, och vinden mot vår kropp
Pia sjöng en visa, Micki tog ett kliv
Och Rappe sa “det här är vad jag kallar liv”
Veckoslut i Norge, där tiden står på paus
Med vin och öl och hitster, i stugan som vårt hus
Vi sjunger under stjärnor, vi skrattar tills vi gråter
I goda vänners lag, där livet upplevs åter
Så när vardagen nu kallar, och stugan står där kvar
Så minns vi varje regndroppe, varje skratt vi har
För Erika, Nicke, Björn och Pia
Tomas, Pia, Micki och Rappe – vi vet vad vänskap är