Letra
Det började på en parkering, helt vanligt grå,
två människor som inte visste vart stegen skulle gå.
Vi tog en promenad, orden låg lite snett,
Maarten pratade mycket, men hjärtat höll sig rätt tyst och försiktigt lätt.
Han bar på energi som aldrig ville stå still,
men också en sorg som funnits där längre än han vill.
Lite osäker i blicken, tog det steg för steg,
medan Elin log och nynnade, som om världen redan var trygg.
Hon hade aldrig haft en kille förut,
allt var nytt, allt var pirr, allt var absolut.
Och plötsligt var det vi, i det lilla och stora,
vardagslyx i skratt, i att tvätta och städa och orka.
När Elin fnissar och tiden springer iväg,
och Maarten pratar sig varm, då känns livet rätt.
Vi älskar varandra, det är enkelt ändå,
tillsammans klarar vi allt – det vet vi nu, vi två.
Flytten har varit tung, hela våren har slitit,
kartonger och trötthet, men vi har inte gett upp en minut.
Mellan kaos och kaffekoppar på golv,
har vi drömt om det som väntar, om ett gemensamt liv som blir vårt.
Snart en liten lägenhet, kanske trång men vår,
där varje hörn får minnen av skratt vi har kvar.
Elin är tidsoptimist, “det löser sig sen”,
och på något sätt gör det alltid det, igen och igen.
För det är vi, i det enkla och sanna,
till och med disken känns lätt när vi gör den tillsammans.
I nynnande melodier och prat utan slut,
bygger vi framtid av nuet, minut efter minut.
Vi älskar varandra, det är inget vi tvivlar på,
tillsammans klarar vi allt – det vet vi ändå.
När sorgen gör sig påmind, sent en kväll,
är hon där, fnissar mjukt, säger “kom, sätt dig här hos mig en stund istället”.
Och när världen går för fort, när orden tar över igen,
nynnar hon lugnet tillbaka, tills han andas hem.
Vi drömmer om fjällen, om spår i vit snö,
längdskidor i tystnad där allt får ro.
Om Europa, om surf och om Skottlands vind,
men mest om att vakna tillsammans, om och om igen.
För det är vi, från parkering till nu,
från nervösa steg till ett liv i “vi och du”.
Genom flyttar och drömmar och allt som består,
ska vi leva livet tillsammans, år efter år.
Vi älskar varandra, det är där vi står,
och tillsammans klarar vi allt – vart vi än går.