Jag ser en man. Han vill förbruka. En kvinna. Med krav så sjuka. En kvinna. Som bara vill. Försöka. Lite till. Denna man. Han kräver att. Hon ska lägga sig. Helt platt. En kvinna. Hon bär på hopp. Han lovar ändra sig. Och vilja gott. [Det enda som jag vill. Är att få älska och finnas till. Vara lycklig i just det här. Att du älskar mig nu och här.] En man. Som genom hot. Förklarar. Din idiot. En kvinna. Som nu förstår. Det är hon. Som ej förmår. En man. Som ofta slår. Henne. Allt som går. En kvinna. Som klandrar sig. ”Han var tvungen. Att rätta mig.” [Det enda som jag vill. Är att få älska och finnas till. Vara lycklig i just det här. Att du älskar mig nu och här.] En man. Han plockar bort. Hennes vänner. Dom är fel sort. En kvinna. Som nu ser. Hon ska vara tacksam. För det han ger. En man. Som tar sig rätt. Han styr henne. På alla sätt. En kvinna. Som inte har. Något självförtroende. Kvar. [Det enda som jag vill. Är att få älska och finnas till. Vara lycklig i just det här. Att du älskar mig nu och här.] En man. Tar nu beslut. Han gör läget. Helt akut. En kvinna. Försöker larma. Ber honom. Sig förbarma. En man. Beslutar sig. Ska hon får leva. Eller ej. En kvinna. Som kärlek bjöd. Sista tanken. Det blev min död. [Det enda som jag vill. Är att få älska och finnas till. Vara lycklig i just det här. Att du älskar mig nu och här.] [En kvinna. Och en man. Som från början. Gick hand i hand.]