Mullvaden

När mullvaden stack upp sitt huvud ur sitt hål, en vanlig morgon, allt kändes rätt så cool.
Då föll något brunt med ett väldigt konstigt ljud,
“VEM har bajsat rakt på mitt huvud?”

Han borstar och blänger, blir arg som ett bi,
“Det här ska jag lösa!”
Han går till en häst med hov och med svans,
“Var det ditt bajs?” – hästen skakar i dans.

Bajs på huvudet, vilken dag ändå,
mullvaden muttrar och vill svaren få.
Bajs på huvudet, fy och blä,
mullvaden är sur – ja, mer än så det krävs det nä!

Han frågar en ko och en gris som ler,
en hare som hoppar och leker mer.
“Det där är inte mitt”, säger alla i kör,
men mullvaden snörper på nosen och går.

Varje nytt bajs gör honom mer arg,
“Så här mycket bajs? Det känns väldigt starkt!”
Han jämför och mäter och tittar noga på,
tills sanningen plötsligt går upp – åhå!

På Tallhöjden skrattar varenda barn,
de pekar och fnissar, små som stora.

“Den här boken är rolig!” hörs gång på gång, mullvad och bajs i en skrattande sång.

Bajs på huvudet, men nu är det klart,
gåtan är löst och världen är knasig, så klart.
Bajs på huvudet – ja, så kan det bli,
en rolig bok, en sur mullvad och skratt i harmoni!