Magnolija

Så bitterljuvt.
Det är.
Att ta ett sista.
Farväl.
Ren kärlek.
Denna dag.
I denna tanke.
Vaknar jag.
Det som nu.
Ska ske.
Friheten.
Ska vi dig ge.
[Jag har en längtan.
Här inom mig.
Att andas samma luft nu som dig.
Sen du försvann får jag inte till dom rätt.
Andetagen som kom så lätt.
Jag måste kämpa.
För att fylla på.
Att något saknas.
Det är ju så.]
Tidig morgon.
Nu börjar färden.
Vi är på väg.
Mot den nya världen.
Tre människor.
Och du.
Vill bara stanna.
Här och nu.
Denna platsen.
Den finaste jag sett.
Att du ska vila här.
Är så rätt.
[Jag har en längtan.
Här inom mig.
Att andas samma luft nu som dig.
Sen du försvann får jag inte till dom rätt.
Andetagen som kom så lätt.
Jag måste kämpa.
För att fylla på.
Att något saknas.
Det är ju så.]
Du får en hage.
Med bara grönt.
Solen skiner.
Varmt och skönt.
Tacksamhet.
I att vi får.
Denna dagen.
Trots sorgen vår.
Så är den här.
Denna stund.
När allt förändras.
På en sekund.
Vi måste släppa.
Du ska bli fri.
Din smärta.
Är snart förbi.
[Jag har en längtan.
Här inom mig.
Att andas samma luft nu som dig.
Sen du försvann får jag inte till dom rätt.
Andetagen som kom så lätt.
Jag måste kämpa.
För att fylla på.
Att något saknas.
Det är ju så.]
Här ute.
I det gröna.
Nu.
Vår vackra sköna.
Älskade.
Fina vän.
Tar vi farväl.
Men vi ses igen.
[Jag har en längtan.
Här inom mig.
Att andas samma luft nu som dig.
Sen du försvann får jag inte till dom rätt.
Andetagen som kom så lätt.
Jag måste kämpa.
För att fylla på.
Att något saknas.
Det är ju så.]
T a c k fina.
För allt vi fått.
Älskade Magnolija.
Sov nu så gott.