Det var en gång en kanin, hanns namn var oreo men kallades för orre, varför kommer ni snart förstå. Han hade mycket damp men åt inte svamp. Sladdar och kablar fick inte va ifred för det såg kaninen som buffé. Att muppa sig var hans hobby, att morra slog aldrig fel nej det slog aldrig fel. Han bet sönder täcken och kuddar likaså. man kunde bli galen, ja man blev nästan galen. När pappa skulle mata kom fingret i hugg, han var nog inte orres favorit. Men trotts allt detta så älskar vi han ändå. han är vår kanin, den bästa som finns.