Gustav & Lovisa

[Vers 1]
Gustav kom in med ett snett litet flin
hoodien på sned, skateboard under sin arm
Lovisa satt lutad mot väggen i hall’n
målade naglar, skratt som slog larm

Dom delade chips, samma skål, samma film
tuggade segt, pratade skit om sin skola
hon hade sås överallt, det var kaos i rummet
hon pekade ner mot sin tröja, ba: "kolla nu då…"

"Du har kladd överallt, hur får du ens till det?"
Gustav log: "ingen fara, jag fixar det, chill"
hon bara skakade på huv’et, drog handen genom håret
han lutade sig fram, tog det lugnt, gjorde sin grej

[Refräng]
Gustav, han räddar situationen
när Lovisa spiller, han tar positionen
skratt över bordet, dom tappar kontrollen
hela rummet snurrar av vibben dom håller

Gustav, han räddar situationen
torkar upp kladdet med ren precision, men
ingen vet riktigt vad dom två håller på med
bara att dom skrattar, och allt känns okej

[Vers 2]
Senare på kvällen, gatan ligger helt tom
dom går hemåt långsamt, delar samma hörlur
hon säger: "du är knäpp men du får mig att le"
han svarar: "det är väl dealen, eller hur?"

Hon minns hur han böjde sig fram där i soffan
tog bort allt det kladdiga, fast hon mest bara skratta
"Du gör alltid för mycket av så lite", sa hon
men i blicken fanns något som han aldrig riktigt fattat

Telefonlampan blinkar, dom tar en sista bild
chips, skratt, fläckar över hela kudden
"Det här är vår grej", säger hon lite tyst
och han ba: "så länge du vill, är jag kvar i den bubblan"

[Refräng]
Gustav, han räddar situationen
när Lovisa spiller, han tar positionen
skratt över bordet, dom tappar kontrollen
hela rummet snurrar av vibben dom håller

Gustav, han räddar situationen
torkar upp kladdet med ren precision, men
ingen vet riktigt vad dom två håller på med
bara att dom skrattar, och allt känns okej